Donald Tusk
Polens regeringschef

Ulf Kristersson
Sveriges regeringschef

Till kännedom:

Monika Horna-Cieślak
Polska Barnombudsmannen

Juno Blom
Svenska Barnombudsmannen

Allmänheten i Polen och Sverige är vittnen till stor orättvisa och känslolöshet som visas av tjänstemän i Polen och Sverige. Det polska paret Ewa och Robert Klaman fråntogs sina fyra barn utan tidigare ordentlig utredning. Barnen skildes från både sina föräldrar och från varandra.

Ładowanie formularza

När den äldsta dottern Kinga vägrade att följa uppfostringsreglerna i familjehemmet (begränsad tillgång till telefon och utförande av hushållssysslor) vände hon sig till skolinspektören. Kinga erkände senare att hon hade ljugit om situationen hemma. Den byråkratiska maskinen sattes dock i rörelse. Den 14-åriga flickan skildes från sin familj och placerades i ett fosterhem. Tjänstemännen frågade föräldrarna om de skulle överlämna resten av barnen frivilligt, vilket de vägrade att göra. Av rädsla för ytterligare kränkningar av familjens enhet från de svenska myndigheternas sida bestämde de sig för att återvända till Polen.

På socialnämndens vägnar utfärdade Eksjö kommun en begäran att Polen skulle överlämna de övriga tre barnen. Flickorna har enbart polskt medborgarskap och föräldrarna hade fullt föräldraansvar vid tidpunkten för flytten till Polen och de förbjöds inte att lämna Sverige. De polska myndigheterna som övervakade familjesituationen fann inga skäl till att placera barnen i fosterhem. Trots detta avskrev distriktsdomstolen i Nysa målet som den ledde eftersom den fastställde att den inte var behörig i saken och beslutade om omedelbart överlämnande av barnen till Sverige.

Vi kräver att de polska och svenska myndigheterna omedelbart ingriper i saken så att familjen Klaman får stöd i det förfarande som pågår i Sverige och som gäller föräldraansvaret och umgänge med barnen.

Enligt artikel 8 i konventionen om barnets rättigheter har systrarna rätt att växa upp i en naturlig familjemiljö. Att skilja barn från kärleksfulla föräldrar och syskon genom att placera dem i fosterhem hos främlingar, där de inte ens kan använda sitt modersmål fritt, är en stor orättvisa som vi inte kan acceptera. Därför kräver vi att syskonen så snart som möjligt återlämnas till sina föräldrar, som de saknar så mycket, eller att de åtminstone placeras hos en närstående fosterfamilj – sina släktningar – tills ärendet har klarats upp.

Svenska tjänstemän kidnappade polska barn med den polska regeringens samtycke.

Ewa och Robert Klaman har varit bosatta i Sverige i flera år och de uppfostrade sina fyra döttrar där: Kinga, Tarja, Aurora och Diana. Det fanns vissa principer som rådde hemma, t.ex. att utföra enkla hemsysslor, vilket den äldsta dottern inte gillade. Hon ljög alltså (vilket hon erkände senare) för skolinspektören att föräldrarna använde psykiskt våld mot henne. Detta satte i gång en kedja av tragiska händelser som skakade hela familjen.

Socialnämnden i Sverige tog Kinga till fosterhem utan att ha verifierat om hennes berättelse var sann. Tjänstemännen begärde dessutom att de återstående döttrarna skulle överlämnas. Paret Klaman som var skrämt av visionen att förlora alla barn flydde till Polen och lämnade all sin egendom de hade i Sverige.

Men även i Polen var de inte säkra. På begäran av en svensk myndighet och mot den övervakade institutionens ställningstagande beslutade polsk domstol om att omedelbart frånta barnen föräldrarna och överlämna dem till Sverige.

„Jag vill hem! Jag vill att regeringen tillåter att jag får återvända hem, till Polen, till mina systrar, min mamma och pappa”

14-årig Kinga

Kränkning av barnens rättigheter

Stora betänkligheter hyses mot sättet på vilket förfarandet leddes både i Sverige och i Polen. Barnens intressen och deras rätt kränktes och Kinga Klaman fråntogs sin familj även om hon erkände att hon hade ljugit.

Polsk domstol överlämnade barnen till ett annat land även om de var medborgare i Polen och flyttade till Polen med sina föräldrar som hade fullt föräldraansvar över dem. I sitt beslut tog domstolen ingen hänsyn till att det var mot barnens välmående att plötsligt och med våld skilja dem från deras föräldrar och syskon.

Barnen som endast hade trosor och nattlinnen på sig fråntogs sina föräldrar av maskerade poliser. Ingen frågade föräldrarna om barnen var friska eller hade kroniska sjukdomar.

Den yngsta 7-åriga Diana har autism och ska bära glasögon. Direktören i det svenska fosterhemmet dit hon hamnade hade ingen aning om det.

Kinga och den yngsta Diana bor i olika fosterhem där de är skilda från de övriga systrarna. Endast Tarja och Aurora är tillsammans. Ingen tänkte på att placera barnen hos deras släktningar vilket kunde förmildra följderna av denna dramatiska situation.

Barnen är i fosterhem hos familjer som inte pratar polska. Till råga på allt får flickorna inte prata polska hemma.

Domstolen som handlägger målet i Polen anmälde barnens mamma till Åklagarmyndigheten eftersom hon inte ville överlämna döttrarnas pass till tjänstemännen.